Barnomsorg vid Hepatit-B

Råd, Stöd, Information

Utdrag ur SOSFS 1991:2:

HBsAg-positiva småbarns placering inom barnomsorgen

"Barn som är bärare av HBsAg i blodet utgör erfarenhetsmässigt liten smittrisk utanför den egna familjekretsen, vilken bör erbjudas vaccination mot hepatit-B".

"Under de tidigaste barnaåren (före tre års ålder) är omvårdnad i hemmet eller placering i familjedaghem lämpligast. Dagbarnvårdaren och kamrater bör därvid erbjudas vaccinering mot hepatit-B".

"I åldern 3-5 år avtar risken för smittöverföring. De flesta barn kan då deltaga i den barnomsorgsform som bäst tillgodoser barnets och familjens behov".

De flesta barn ges normalt möjlighet till kommunal barnomsorg senast vid två års ålder. Barn med hepatit-B erbjuds normalt barnomsorg först vid tre års ålder. På vissa orter erbjuds våra barn ingen kommunal barnomsorg alls.

Du kan välja

Många av de åtgärder som RFHB vill se genomförda för att uppnå målet - Likabehandling av barn med hepatit-B - bör vidtagas av samhället. Barn med hepatit-B och deras familjer skall inte diskrimineras vilket blir följden när vissa kommuner inte erbjuder hepatit-B bärare barnomsorg.

Varken Justitie-, Barnombuds- eller Diskrimineringsombudsmannen har ännu tagit några egna initiativ för att förändra det förhållandet att barn med hepatit-B diskrimineras och särbehandlas främst i Storstockholm.

Den behandlande läkaren, oftast en infektionsläkare eller en barnläkare, spelar en stor roll vid placering av barn med hepatit-B i barnomsorgen. Tar läkaren en klar ståndpunkt för ditt barn och för vilken lösning som är bäst för familjen, betyder det mycket för de rent praktiska lösningarna och för det stöd som familjen behöver. Är du missnöjd med läkaren har du rätt att byta.

Lokalt är det tjänstemännen inom barnomsorgen som fattar beslut om vilken barnomsorg man skall ha. Det gör tjänstemannen efter samråd med den behandlande läkaren. Får familjen inte den barnomsorg man anser sig ha rätt till kan beslutet överklagas. Kommunen skall skriftligt ange när och hur beslutet kan överklagas.

Du har rätt till sekretess

Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 1991:2, uttrycker klart att:

"Information om undersökningsresultat får inte ges till annan person än den undersökte eller dennes vårdnashavare. Undantag görs dock för anmälan enligt smittskyddslagen".

Vad gäller placering av hepatit-B smittade barn inom barnomsorgen fastslås att: "Information om HBsAg-bärarskapet och dess natur, bör med föräldrar/vårdnadshavares samtycke alltid ges till direkt berörd barnomsorgs- och förskolepersonal".

I socialstyrelsens allmänna råd finns det inget skrivet om att föräldrarna till de andra barnen skall informeras eller erbjudas vaccination när barnet fyllt tre år. Det anses inte av Socialstyrelsen som en nödvändig åtgärd. Hur smittan skall bedömas och bäst förebyggas finns det tyvärr olika åsikter om. Den oenigheten gör att barnen behandlas olika, beroende på vilken kommun de bor i.

Generellt finns det två olika modeller som praktiseras, Stockholmsmodellen och Göteborgsmodellen.

Stockholmsmodellen

Smittskyddsläkaren i Storstockholm har en mycket restriktiv hållning till placering av barn med hepatit-B i kommunal barnomsorg före fem års ålder. Bakgrunden till detta är ett ensidigt hänsynstagande till smittskyddsaspekten.

Berörda tjänstemän inom barnomsorgen i Storstockholm undviker, med hänvisning till smittskyddsläkarens direktiv, att placera barn med hepatit-B i kommunal barnomsorg från tre års ålder. Detta har medfört att man i Storstockholm saknar praktiska erfarenheter av barn med hepatit-B på daghem. Berörda personalgrupper får inte heller någon anpassad utbildning.

Många gånger kräver myndigheten att föräldrar med hepatit-B-barn ger avkall på sin rätt till sekretess för att en placering inom kommunal barnomsorg överhuvudtaget skall övervägas. Att sekretessen bryts i Storstockholm medför ofta att andra föräldrar, allmänheten och massmedia kan skapa en negativ opinion mot familjer med hepatit-B-barn. Vidare kan barnet bli föremål för diskriminering från omgivningen eftersom bärarskapet blir offentligt.

Det stora flertalet barn omfattas numera av skolans sexårsverksamhet. Det medför att barn med hepatit-B i Storstockholm endast erbjuds kommunal barnomsorg i ett år. Våra barns rätt likabehandling tillgodoses därmed inte.

Stockholmsmodellen håller på att långsamt förändras. Förändringen innebär att vissa barn med hepatit-B i Storstockholmsområdet numera erbjuds plats i förskolan.

Göteborgsmodellen

I Göteborgsmodellen särbehandlas inte barn med hepatit-B. De har där som alla andra barn rätt till kommunal barnomsorg, visserligen inte förrän från tre års ålder, men därefter görs inga skillnader. I Göteborgsmodellen avgör tjänstemannen i samråd med läkare och barnets föräldrar vilken barnomsorg som är bäst lämpad. Att föräldrarna får ett positivt besked om var och när barnet skall börja inom barnomsorgen är en stor fördel. All berörd personal får utbildning och råd för att kunna känna sig trygga i sin roll att bäst kunna ta hand om barnet.

Tystnadsplikten enligt Göteborgsmodellen gör att samarbetet mellan barnomsorg, läkare och personal inte behöver störas av negativ opinion från övriga föräldragrupper och massmedia. Varken barnet eller föräldrarna behöver känna sig utpekade eller drabbas av särbehandling.

RFHBs rekommendation:

Göteborgsmodellen genomförs generellt och blir en modell för hela Sverige vad gäller placering av barn med hepatit-B inom kommunal barnomsorg.

Riksföreningen för Familjer med hepatit-B smittobärande barn (RFHB) har, med stöd från Allmänna arvsfonden och en familjestiftelse, utarbetat denna broschyr för sina medlemmar. Föreningen ger råd, stöd, och information till bärare av hepatit-B och deras familjer.

RFHB arbetar för likabehandling vid hepatit-B. Vi samverkar med berörda organisationer för att nå vårt mål.

© RFHB